Näsums bokskogar

En gång i tiden gick boskapen och betade bland klippblock och branter i Ryssbergets skogar. Den karga marken på berget är idag en spännande naturskog där träden ska få rå sig själva. Här finns stillheten bland mossbeklädda stenblock och stora träd. I området finns fina vandringsstigar och här möts Skåneleden och Blekingeleden.

Namnet Ryssberget kommer från ordet ”ris” som betyder småskog eller snårskog. Det ger oss en fingervisning om att här växte inte frodig bokskog utan den näringsfattiga, tunna jorden gjorde att skogen växte dåligt.

Skogens historia

Skogen på Ryssberget har varit gemensam mark för byarna kring berget sedan medeltiden. Det var först på 1800-talet som marken delades upp mellan enskilda gårdar. Utmarken kallades den del av byns ägor som inte användes till åker eller äng. Här betade byns djur och man tog ut virke och bränsle ur skogen. Skogsbruket på denna tid var inte så intensivt som dagens skogsbruk och skogen var gles med träd i olika åldrar. Spår av att skogen har använts som betesmark syns på trädens utseende. Flerstammiga träd bildas ofta när djuren betar på unga träd. På flera ställen i de forna hagmarkerna kan man hitta inhägnader i form av stengärden.

Utvecklas till naturskog

Idag får skogen leva sitt eget liv och utvecklas till en slags natururskog. Träden får ligga kvar där de faller och resultatet kommer bli en variationsrik skog. Stora delar av reservatet är fattig hedbokskog men det växer även ek och hassel. I de fuktiga delarna dominerar alsumpskog och kärr. Den biologiska mångfalden i skogen är hög. Det beror delvis på att här har funnits skog under lång tid, men också på den variation i skogsmiljöer som uppstår bland skogsbranter, klippor och fuktiga stråk. En art som indikerar att skogen är gammal är den sällsynta och hotade jättesvampmalen, en stor malfjäril som bara finns i skogar med lång historia. Den behöver levande fnösketicka, en svamp som lever på död och döende ved.

Upplev fornminnen under dina fötter

Från parkeringsplatsen i väster har man möjlighet att vandra fram på ett äkta fornminne, en så kallad hålväg. Det är resterna av den väg över berget som använts i århundraden. Vägen är på vissa ställen kantad av stengärden. Här har människor vandrat fram och tillbaka mellan byarna sedan urminnes tider och hjulspåren efter vagnar dragna av oxar och hästar syns än idag. Andra minnen från äldre tider är de stengärden som man kan hitta på olika ställen i reservatet.

www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/bromolla/nasums-bokskogar.html